Jedslife.blogg.se

Det är lustig hur folk kan ta andra förgiven och bara tro att man kommer vara där för en hela tiden.

Och det ganska lustigt när folk pratar utan att veta ett jävla skit om en...

I slut endan så tröttnar man och inte orkar med någon överhuvudtaget och släpper taget om allt. Då man har gett upp och inte har någon hopp kvar om något alls. Det är trist hur folk behandlar en hur mycket man än försöker att göra för den. Jag riktar inte det här mot någon, i så fall till fler. Familj, vänner, pojkvän, människor där ute och andra, ingen särskild som sagt.

Och anledningen till att jag inte bloggar längre är att jag inte har något att skriva om. Jag gör inget om dagarna förutom att plugga och sover. Man vill alltid låtsas om att man mår bra och lever ett perfekt liv när man egentligen inte gör det. Och vad jag än skriver om här så är det NÅGON som tar åt sig.

Det är synd hur allt har blivit på sistonde i mitt liv och det är synd att jag inte kan vara som förr och bara skita i allt o alla.

Att skriva i min blogg har alltid vart som att skriva i min dagbok. Om vad jag vill och hur jag vill uttrycka mig, det var just därför jag skaffa en blogg från hela början. Men alltid när jag skriver nåt så ska folk ta åt sig. Jag skriver inte någons namn eller påpekar någon i den här sidan men ändå så tar folk åt sig.

Och med tiden har det gjort att jag inte ens kan skriva ner något på en sida jag själv har skapat för min egen skull, för att det är folk där ute som påverkas av det jag egentligen var bra på förr, att skriva.

Vill inte skriva mer HÄR för att jag har bestämt att börja om på nytt och bara göra ännu en ny sida, men bara  för mig själv. Så att jag slipper få klagomål från alla möjliga  håll, det kommer kännas skönt...

Hejdå Jedslife.blogg.se!